Känguruna var tama och när man klappade dem kände man att pälsen var väldigt mjuk. Det var märkligt att man fick vara så nära en känguru. De såg väldigt konstiga ut, framfötterna var korta och bakfötterna var väldigt långa och svansen var otroligt kraftig. När dom inte hoppade gick dom frammåt med hjälp av deras svans, det såg ut som att de gick i slow motion.
Koalan fanns det också massor av och de satt alla i små träd med eucalyptus kvistar som mat och som lugnade ner dem. Träden var bakom staket. Där satt koalorna och såg ut att halvsova hela tiden. De hade långa vassa klor så att de skulle kunna hålla fast vid träden.
Man fick hålla dom i famnen med hjälp av en skötare. Man måsta stå stilla och inte röra på sig, annars tror dom att "trädet" faller, då klämmer dom klorna in i skinnet.

En bild på en King brown snake (inte den som var vid polen)